Frank Lampard har något på gång med Chelsea

0
61

Två matcher in på säsongen, noll segrar. Två bra matchinledningar, två tillbakapressade matchavslutningar. Det finns tidiga tecken på var Chelsea är på väg under klubbikonen Frank Lampard, men inte blir det någon topp-4 den här säsongen.

Det har å ena sidan sett positivt ut det vi sett hittills av Chelsea som under de förutsättningar som råder kan förlåtas för att inte vara något färdigt titelutmanande lag. Fjolårets tredjeplats under Maurizio Sarri känns avlägsen, speciellt med tanke på att lagets i särklass bäste och mest avgörande spelare Eden Hazard lämnat för Real Madrid. Bara där står Frank Lampard, en rookie som manager, inför en lång uppförsbacke att ersätta belgarens betydelse och poängskörd. Men trots Lampards ringa erfarenhet som manager går det inte att bortse från hans vilja att göra det bästa möjliga för Chelsea eller hans möjlighet att på ett annat sätt än andra managers inspirera och lyfta spelarna i Chelseas omklädningsrum. Med rätt hjälp på träningsplanen och ett par månaders respit att “komma in i det”, för att inte nämna när klubbens transferförbud lyfts till nästa sommar, och det kan bli något av detta Chelsea.

För visst finns det orostecken precis som det finns potential och tidiga tecken på att något stort är på väg att skapas i truppen – som fortfarande bär ett visst mått av arv från José Mourinhos sista kaotiska tid i klubben liksom den något konservativa och defensiva spelidén under Antonio Conte (som förvisso tog hem titeln 2016-2017). Hur ska man ersätta Eden Hazard? Hur lång tid kommer det ta för truppen att anpassa sig till ett “nytt” spelsystem och taktiska förhållningssätt som förmodligen är väldigt olika både Sarri, Hiddink, Conte och Mourinho? Vilka spelare ur det “gamla gardet” behöver göra plats åt nya förmågor och vilka av de yngre kan och bör ta plats i startelvan framöver? Hur bra är Lampard på att sätta ett ack så viktigt försvarsspel, och hur ska de klara att “hålla ut” och/eller avgöra matcher i andra halvlek?Ett gäng frågor som kommer besvaras med tiden alltjämt säsongen fortskrider. Gissningsvis kommer faktiskt alla att ha ett svar innan säsongen är slut och kommande sommars transferfönster kan således bli extra intressant för Chelseas del, och kommer kunna ses ur flera perspektiv;

  • går det bra den här säsongen och klubben slutar på en topp-6 placering (kanske rentav topp-4) kommer behovet av förstärkningar vara mindre eftersom Lampard, som är Chelseas all-time goalscorer, redan visat sig villig att delvis luta sig mot klubbens yngre spelare som Ruben Loftus-Cheek, Callum Hudson-Odoi, Mason Mount, Tammy Abraham, Reece James och Andreas Christensen.
  • går det bra men mer som förväntat, och laget landar på en 6-8 placering, finns det läge att titta över truppen vad gäller spelare som Willian, Michy Batshuayi, Davide Zappacosta, Marcos Alonso, Tiemoue Bakayoko, Tammy Abraham, Kenedy, och Oliver Giroud. Finns det andra spelare, både intern och externt, som kan ha en mer betydande roll och ta laget framåt? Läge att föryngra och banta ner truppen som redan innehåller spelare med obefintlig eller väldigt lite speltid?
  • vilka av spelarna i A-laget och U21-truppen kommer klubben vilja satsa på framöver? Då Lampard ändå lär få minst två säsonger, antagligen tre, på sig att ta Chelsea tillbaka till toppen av Premier League finns således redan nu en treårsplan vars struktur kommer bli allt mer tydlig för omvärlden ju längre säsongen går.

Det kommer krävas mycket av Lampard på ett personligt plan som manager för den här truppen, vilket bl a Sarri uttryckte väldigt tydligt ifjol genom hans kommentarer om huruvida han kan motivera den här truppen. Engelsmannen kommer även behöva en hel del hjälp, vilket verkar finnas på plats genom bl a assisterande tränaren Jody Morris, på träningsplanen i både speluppbyggnad liksom hur laget ska agera i de olika faser en match går igenom när de exempelvis är i ledning eller behöver jaga ett mål. Hur försvarsspelet ska gå till både längst framifrån med press-spelet men också när en ledning ska försvaras måste också sättas och införlivas. Och glöm heller inte fasta situationer som möjligen kan bli en del av spelet som “kommer tillbaka” (både i Premier League men också generellt sett) och blir en viktig del återigen efter ett par år i skymundan. Men som Leicester demonstrerade mot just Chelsea i helgens 1-1 möte kan en väl placerad hörna och en väl tagen löpning i straffområdet ge en välförtjänt och välbehövligt kvittering. Och i en uppbyggnadsfas tillika övergångsfas för Chelsea och Frank Lampard behöver man alla mål och poäng man kan få, förtjänta som oförtjänta, och där kan just hörnor och frisparkar bli en framgångsfaktor då Chelsea har flertalet duktiga huvudspelare och inläggsfötter.

Men, slutligen då vad som faktiskt är på gång för Lampard och Chelsea, för visst ser det onekligen lovande ut. Det är förvisso tidigt med bara två matcher in att dra några slutsatser men det som tycktes urskiljas mot Liverpool, där de var bättre första kvarten, var än mer uppenbart mot Leicester där de var överlägsna på alla plan första 20 minuterna: aggression, tempo, tydlighet och utförande. De pressade fram Leicester till tidiga och enkla misstag och vann på så viss tillbaka bollen, ibland redan direkt efter en egen misslyckad passning. De skapade genom detta och rätt passningar i rätt tid på rätt sätt också en hel del målchanser som inte bara gav 1-0 men också borde gett bättre utdelning. Ett högt tempo i både passningsspel, som växlade från kant till kant när det blev för trångt på mitten, som löpningar genom framförallt positionsstarka kvartetten Jorginho, Mason Mount och evighetsmaskinerna Pedro och N’Golo Kanté.

Att Oliver Giroud kommer vara förstavalet längst fram för Lampard den här säsongen stod också klart då deras offensiva spel i synnerhet (men också defensiva i och med starten på försvarsspelet och press-spelet) hade fint flyt och tydlighet med honom som target-striker. Giroud är en vass uppspelspunkt med sitt link-up play och förmåga att låsa fast bollen, något som frigör trion bakom som växlar kanter och löpningar i djupled om vartannat. För det var trevligt och inspirerande att se Chelseas första halvlek, elektriskt första 20 och likt Arsenal och numera också Manchester United en spänd förväntan vad detta kan göra med tabelltoppen inom ett par säsonger!

Kan Lampard fortsätta bygga på lagets offensiva kvalitéer med aggression, tempo, löpvillighet och en tydlig spelidé kommer det ge en hel del mål – bli inte förvånade om Chelsea i många matcher den här säsongen gör minst två mål. Kan han också fått sitt lag att bli bättre i defensiven och framförallt minimera misstagen och bolltapp på egen planhalva, och få spelarna att ta de jobbiga löpningarna hemåt och offra sig i eget straffområde, kommer startelvan och dess flertalet roterande spelare bli en mycket bättre defensiv enhet – vilket lär märkas på deras defensiva facit under säsongens andra halva när de blivit mer samspelta och bättre vet vad de ska göra i de olika situationer de sätts i (med ett bättre och smartare beslutsfattande som följd). Det gäller således att få spelarna att göra som Lampard vill och tycker, kanske enklare med Hazard ute ur bilden, samt tro på hans idéer både i offensiven och defensiven.

Chelsea har gott om spetskvalitet, ungdomlig entusiasm (och ett ungdomsspelarnätverk utöver det vanliga) och potential. Med Jorginho i en större ansvarsroll, Lampards röst och erfarenhet på bänken och i omklädningsrummet och ytterligare någon mer ledargestalt på planen ser det än mer lovande ut. Får nye Christian Pulisic upp ångan, Mason Mount fortsätter sin fina utveckling, Kurt Zouma tar det sista klivet och etablerar sig som en ledare i mittförsvaret och Emerson fortsätts ge offensiv frihet på vänsterkanten är Chelsea snart tillbaka på allvar – och mer och mer kommer likna spelsätt och mentalitet som under Chelseas storhetstid när Lampard också var som bäst.

Byggstenarna finns där, likaså tiden och förutsättningarna. Nu är det upp till Lampard att göra detta till sitt eget, ett nytt nygammalt Chelsea. Och oavsett dina egna klubbsympatier; tror du han lyckas? Får han tillräckligt med tid och förtroende från ägaren Roman Abramovich? Vore det för ligans bästa att han lyckas?

Dela
Passionerad fotbollsnörd som skriver, tycker, diskuterar, drömmer, följer, tittar och andas fotboll. Premier League, Stryktipset, EM och VM, Champions League och Serie A mestadels men även La Liga, Bundesliga, Ligue 1 och Europa League följs regelbundet. Föll för fotbollens charm och passion snarare än ett specifikt lag och bygger livet och vardagen efter lördagstraditionen!

Lämna en kommentar: