Jag har skrivit det förr – och jag skriver det igen. För det är samma sak år efter år. Sommar efter sommar. Den där känslan kommer över en. Smyger sig sakta på och etsar sig försiktigt fast för att sedan växa sig större dag efter dag, till dess att man räknar timmar, minuter, sekunder. Abstinensen. Jag pratar naturligtvis om Premier League-abstinensen. En nästintill sjuklig längtan efter allt vad det innebär. De olärda förstår oss inte – vi som välsignats. De famlar omkring i ett mörker dit ljus endast kan tränga in vid ett uppvaknande – ett uppvaknande som resulterar i förståelse för vad Premier League har för inverkan på våra liv. Det involverar så mycket mer än bara fotboll. Och har man en gång fått sitt blod injicerat av “supporterskapets drog” finns ingen väg tillbaka – du kommer för alltid sukta efter mer.

Mina sinnen går på högvarv bara genom att skriva om det här. Sluter jag mina ögon och drömmer mig bort befinner jag mig snart bland de sorlande människorna på puben. I närheten skålas det i glas. Det sjungs sånger, både från förr och nu. Stämningen är på topp. Min hand fattar tag om ölen på bardisken, jag vänder mig om och banar väg mellan halsdukar och matchtröjor mot utgången. Utanför väntar ett vitt ljus av dis som solens strålar nätt och jämnt lyckas tränga igenom. Jag hör en helikopter i skyn. Runt omkring mig står människor. De pratar, diskuterar och skrattar medan de läppjar på sina glas. Min blick söker sig mot pubdörren. Den öppnas och ut kommer mina vänner. Jag höjer glaset mot dem i en gest och sveper sedan den sista klunken öl innan vi tillsammans börjar gå mot arenan. Från alla håll kommer supportrar gåendes och tillsammans bildar vi en stor folkmassa med ett gemensamt mål. Att gå på fotbollsmatch och sjunga fram vårt älskade lag till seger.

Känslorna jag beskriver ovan var för mig rutin under fyra år. Något ni som läst mina texter förut vet om. När jag levde mitt bland supporterkulturen i England skapades där och då intryck som sedan lades i en minnesbank i mitt huvud. Oftast följer de samma mönster. En matchdag är en matchdag och ser i mångt och mycket likadana ut, med vissa undantag. Men det är egentligen inte förrän nu, några år efter att jag flyttade därifrån, som många arkiverade minnen kommer tillbaka – och med en oerhört stark skärpa. Det kan vara något speciellt jag upplevt under en resa till en bortamatch, någon utmärkande person jag träffat på ett tåg, en pub eller en arena. Det kan vara en annorlunda situation eller händelse som delats tillsammans med mina vänner under någon av alla våra fotbollsresor. Hur som helst så framkallar dessa minnen känslor som gör att jag nästintill kan höra ljud, känna doft och smak från just ett specifikt tillfälle. För mig är det nostalgi som i sin tur resulterar i en kraftig abstinens efter Premier League-fotboll. Idag ser jag majoriteten av alla matcher på TV, som så många andra, men jag tvekar inte en sekund på att ni – oavsett vilket lag ert hjärta klappar för – också börjar känna av abstinensen, längtan och behovet av att ha fotboll från Premier League i era liv.

EN PAUS ÄR BRA, MEN…

Även om det inte är längesedan som säsongen tog slut så känns det ändå som en evighet sedan man fick den dos av brittisk fotboll som vi alla så innerligt kräver. Det är ju ändå något vi matas med under större delen av året. Visst, en paus för att ladda om batterierna är alltid välkommen. Att fara en fanatisk supporter tar på krafterna. Det är mycket känslor inblandade och lika euforisk som man blir vid en vinst, lika frustrerad och låg blir man vid en förlust. Jag brukar förespråka att en längre paus är bra – men den här sommaren har knappt hunnit börja innan jag predikar om att jag vill ha Premier League-fotboll nu, nu, nu!

Många ser Silly Season som ett sätt att tygla sin abstinens, men tyvärr fungerar det inte på mig. Jag är endast intresserad av Silly Season när mer betrodda källor är inblandade och det finns något konkret att rapportera om. Jag avundas er som orkar grotta ner er i vartenda rykte som på något sätt kopplar er klubb till en viss spelare – eller ännu värre – att någon klubb rycker i era stjärnor.

Silly Season - Alves

SÅ MYCKET MER ÄN BARA FOTBOLL

I slutändan är det ändå helheten av Premier League som förtrollar oss. Fotbollen och dyrkan av våra lag får oss att enkelt bortprioritera parmiddagar, släktträffar eller någons helt sjukt dåligt planerade födelsedagsfirande. Som sagt, de olärda förstår oss inte. De kan inte förstå hur ett fotbollslag kan gå före så mycket annat i livet. Men vi vet – och det är vad som räknas. Utan en kontinuerlig dos av världens absolut bästa “drog” skulle vi gå under. Det är ju med nöd och näppe som många av oss tar sig igenom sommaruppehållet. För oss är fotboll så mycket mer än just fotboll. Det handlar om supporterskap, kärlek till en klubb, gemenskap och kamratskap och att tillsammans uppleva glädje och sorg, i med- eller motgång. Att skapa eller dela minnen med likasinnade som precis som du älskar ett visst lag – och den kärleken är något alldeles speciellt – för den kommer “no matter what” finnas med dig genom hela livet.

Utan en kontinuerlig dos av världens absolut bästa “drog” skulle vi gå under.

Jag vet inte med er, men för min del kan vi lika gärna snabbspola tiden fram till augusti. Sommar (vilken sommar?) och semester i all ära – men inget går upp mot att bänka sig framför TV:n en lördagsförmiddag med några väl kylda öl och se sitt lag ta tre poäng. Eller ännu bättre – att befinna sig på plats och insupa atmosfären, att nästan kunna ta på spänningen i luften och skapa minnen för livet. Jag är oerhört tacksam över mina år i England och vad de givit mig och fortsatt ger mig idag i form av vänskap och vidare upplevelser. Det är något jag alltid kommer bära med mig – men samtidigt skapar det också en svårtyglad abstinens som ju längre det lider mer och mer tar över. Och jag vet att jag inte är ensam att känna så. Håll ut mina vänner, håll ut!

//Kristian Andersson för Fotbollsportalen.com

Dela
LFC-supporter och "Kopite" med över 150 matcher live hemma som borta under fyra härliga år i England. Känd från LFC-Podden (Twitter: @lfcpodden), lfc.nu, SvenskaFans (TBR) och Stryktipsets Premier League-reklam på TV. Är idag bosatt i Norrköping med sambo och dotter. Älskar att skriva, läsa böcker, lyssna på musik och är svag för engelska pubar och diverse ölsorter.

Lämna en kommentar: