Säsongen 2017-2018 kickades igång i ett rasande tempo med mål till höger och vänster. Mästarna Chelsea föll på hemmaplan, Wayne Rooney avgjorde för Everton, Arsenal och Liverpool hade uppenbara problem medan Manchester City redan sprungit hem titeln enligt många. Här kommer lite tankar och funderingar efter premiärhelgen av Premier League. Äntligen är lördagstraditionen tillbaka!

Vi börjar väl med själva öppningsmatchen? Emirates Stadium fick se Arsenal och nyförvärvet Alexandre Lacazette ta kommandot direkt. Fransmannen såg het ut med ett livligt rörelsemönster och hela tiden med målet i sikte. Även nye Sead Kolasinac i backlinjen kan bli ett riktigt utropstecken och en nödvändig pjäs i Arsenals tunna backlinje som är så mycket bättre med Laurent Koscielny på plan. Vad gäller Leicester fortsätter de på samma spår under Craig Shakespeare och oavsett om Riyad Mahrez lämnar kommer de ånga på med sin raka 4-4-2, stundtals höga press och tidiga passningar i djupled – vilket inte kommer räcka till för toppen av tabellen men likväl en stabil mittenplacering. Att de tappade ledning 3-2 till 3-4 sista 20 minuterna är något de får rannsaka sig själva för, och till nästa gång inte glömma bort att så mycket kan hända sista kvarten i Premier League. För Arsenal var måhända det bättre laget överlag, om än slarviga i sitt passningsspel, men Leicester var sin vana trogen effektiva med tre mål på fyra avslut på mål – vilket borde inneburit minst en poäng.

Härnäst väntade vi in dramatiken i Watford – Liverpool som blev precis så härligt förutsägbar som en ofärgad supporter som jag själv är hade hoppats på. Att det finns mål i detta Liverpool även i år står helt klart och när det klaffar mellan dem där framme, bäst sett i uppbyggnaden till första målet men även Roberto Firminos nedtagning och passning till Mo Salahs andra, då får övriga lag se upp – inte minst med snabbe Salah som har god potential att nå tvåsiffrigt både med mål och assist. Tyvärr för Liverpools del lämnar försvarsspelet återigen en hel del att önska, inte minst på fasta situationer. Arsenal som också dem lirar med zonförsvar på hörnor t ex lider av samma problem och nog finns det ett värde i att även fokusera på dessa bitar á la Tony Pulis och West Brom – som avgjorde just via ett inlägg på frispark? Att Liverpool ändå inte förstärkt mer än med vänsterbacken Andrew Robertson i defensiven hittills är svårt att se logiken i, samtidigt som det också inte skulle skada med en till Adam Lallana-typ på mittfältet med tanke på truppens skadebenägenhet.

Går vi över till Chelsea och Stamford Bridge har Chelsea bara sig själva att skylla för förlusten även om de inte hade jättemycket hjälp av domarna (och då pratar jag inte om de korrekt dömda röda korten). Backlinjen såg vilsen ut efter att Cahill lämnat planen och nog är Alvaro Morata ändå klart vassare än Michy Batshuayi där framme, med sin löpvillighet och förmåga att hitta rätt yta i boxen – något som ger en startplats redan nästa match? Antonio Contes tunna trupp är annars det som kommer vara det stora samtalsämnet en tid framöver och jag är inte säker på att italienaren kommer vara kvar om värvningarna uteblir. Mittfältet är det som lidit mest såklart och det syntes tydligt att varken N’golo Kanté eller Cesc Fabregas kan ta över Nemanja Matics uppgifter defensivt – vilket kommer skapa ytterligare problem för The Blues. Skräll för Burnley som såklart bara tackade och tog emot!

Den största skrällen stod annars Huddersfield för som utan rädsla sprang sönder Crystal Palace och chockade dem. Aron Mooy visade kvalitet liksom nye Steve Mounie som stod för två av målen. Om The Terriers kan hålla den här nivån mot lagen på den undre halvan kommer man definitivt komma långt och undvika nedflyttning och sett till matchprogrammet ser det ljust ut för att de ska kunna få med sig en bra start på säsongen. Spännande!

Favoriten Everton levererade om än oflärdfullt och det bästa med 1-0 segern var såklart att det var Wayne Rooney som fick göra målet. Inte kan det heller bara vara vi som såg vilken fart och målmedvetenhet han löpte in i straffområdet när han hittade den där ytan som prickades med inlägget?

Manchester City gjorde annars vad Manchester City gör bäst i den sena kvällsmatchen där nykomlingen Brighton inte hade mycket till chans trots hemmaplan. Bollinnehavet var till stor fördel Citys och även om det inte skapade så där väldigt många chanser hade de ändock det lilla extra att avgöra när tillfället bjöds. För det kan inte sägas annat än att det var en bjudning som gav Kevin De Bruyne bollen och sedan David Silva möjligheten att med en precis passning hitta en fri Sergio Agüero för att döda matchen. Och visst, det såg stabilt ut för City men vi ska samtidigt komma ihåg att inte alla lag (utanför tabelltoppen) kommer krypa tillbaka lika lågt som Brighton eller erbjuda så lite offensivt som dem. Nye målvakten Ederson var ute och fumlade vid ett par tillfällen och vi får inte heller glömma bort att efter 10 matcher ifjol var 95% av fotbollsexperter överygade om att City redan sprungit hem titeln. Så låt oss avvakta till december innan vi skriver upp dem som självklara favoriter, snart kommer ett Champions League-gruppspel och än svårare matcher än Brighton.

I övrigt under lördagen fick vi se Southampton och Bournemouth äga mycket boll i sina respektive matcher utan att hitta nätet. Hemmaspelande Southampton som tog emot ett tämligen svagt Swansea utan både Gylfi Sigurdsson, som blir såld vilket dag som helst nu, och Fernando Llorente. Mängder av chanser skapades, stolpen träffades men bollen hittade aldrig in men ändå mycket gott att bygga vidare på för nye manager Mauricio Pellegrino. Hans motsvarighet i Bournemouth Eddie Howe har en del att fundera på dock då The Cherries inte lyckades skapa så många heta målchanser vare sig före eller efter West Broms ledningsmål.

Söndagens matcher mellan Newcastle och Tottenham kl. 14.00 och Manchester United mot West Ham kl. 17.30 kompletterar omgång 1. Tottenham har sett vassa ut på försäsongen och kommer nog, bortaplan till trots, kunna vinna över nykomlingen ganska bekvämt och jag tror vi får se en hel del mål också. United har pressen på sig att få med sig en premiärseger men det kan sitta långt inne. West Hams manager Slaven Bilic lär organisera sitt lag för att krympa ytorna och frustrera United som inte gillar den typen av spel, och det lär såldes krävas en individuell prestation för att öppna upp den matchen. The Hammers dras med skador, som vanligt, och lär därför inrikta sig på 0-0 vilket inte varit ett helt främmande resultat för United de senaste åren. Härligt att vara igång!

/Olle @ Fotbollsportalen

Dela
Passionerad fotbollsnörd som skriver, tycker, diskuterar, drömmer, följer, tittar och andas fotboll. Premier League, Stryktipset, EM och VM, Champions League och Serie A mestadels men även La Liga, Bundesliga, Ligue 1 och Europa League följs regelbundet. Föll för fotbollens charm och passion snarare än ett specifikt lag och bygger livet och vardagen efter lördagstraditionen!

Lämna en kommentar: