Semestern är över och säsongen 2017-2018 är igång med de sista förberedelserna inför säsongsstarten. Precis som tidigare säsonger tar vi oss an utmaningen att tippa sluttabellen i Premier League med vinnare, topp-4 och Europaplatser, mittenlagen samt dem som får sikta in sig på en kamp om nedflyttning. Här nedan går vi igenom ligans topp 7 som inte helt otippat består av samma klubbar som ifjol, där Evertons stora spenderarbyxor möjligen kan slå sig in bland den annars så beständiga topp 6. Up to you Ronald!

Topplagen – titelstriden

Vad vi tror: Tottenham, Chelsea, Manchester United

Tottenham
Vi trodde på en något sämre säsong i fjol än säsongen dessförinnan men Tottenham “motbevisade” många genom att hålla en fortsatt mycket hög och jämn nivå. Ingenting tyder på att rekylen, som vi anade skulle komma förra säsongen, ska komma nu och Spurs bör således återigen kunna vara en realistisk utmanare om ligatiteln. Truppen behöver fortfarande breddas eftersom fjolårets värvningar, utöver Victor Wanyama, misslyckas kapitalt vilket både fans och ledning kräver mer av inte minst då Spurs också kommer behöva göra bättre ifrån sig i Champions League. Harry Kane är lagets fortsatt viktigaste spelare och förra säsongen var det än tydligare att klubben behöver en anfallare av klass som kan spela dels bredvid honom men också ensam i skyttekungens frånvaro. Det går inte att förneka att Spurs sett över de 38 matcherna tappade titeln de veckorna Kane var skadad, en period under hösten och en i vintras. Tittar man till de två senaste säsongerna dock finns det inget annat lag som imponerat och hållt en så pass hög nivå som Tottenham vilket är en tydlig indikator på att de gör väldigt mycket rätt – och att det nu kan vara deras tur. Flest mål gjorda och minst antal insläppta, liksom färst förluster, 2016-2017 är verkligen något att bygga vidare på för Mauricio Pochettino. Att de legat så pass lågt med transfers, både in och ut (bortsett Kyle Walkers övergång till City), är dock något oroande och det blir tufft för Spurs att hålla över 60+ matcher med nuvarande trupp eftersom förra sommarens transfers knappast fallit väl ut även om Pochettino hävdar annorlunda. Jag tvivlar inte på att de jobbar för fullt med nyförvärv men när man ser att Javier Hernandez plockats av West Ham för reapriset 14 miljoner pund blir man förbryllad minst sagt då det måste anses som ett riktigt kap (som vi skrivit om tidigare om värvningar Tottenham bör göra) Men, samtidigt är det såklart viktigare för Tottenhams del att det blir precis den spelare Pochettino vill ha för att det ska passas in i det precisa lagbygge han byggt ihop, vilket samtidigt gör förluster av Walker mindre kännbar eftersom Kieran Trippier med nyskrivet kontrakt är redo att ta över.

Största styrkor: press-spelet, rörelsen på offensiv tredjedel, dynamiken i laget, grundspelet, positionsspelet i defensiven, hög lägstanivå, bra facit mot toppkonkurrenterna
Största svagheter: målvaktsmisstag, truppbredd, favoritskap, för beroende av Harry Kane

Chelsea
Mästarna Chelsea kommer såklart bli laget att slå den här säsongen efter det att Antonio Conte, som skrivit på ett förbättrat tvåårskontrakt inför säsongen, tog hem titeln under sin debutsäsong – och tack vare en briljant taktiskt förändring tidigt under säsongen. Övergången till trebackslinjen blev till slut den största avgörande faktorn till att The Blues behöll serieledningen efter en blandad höst fram till säsongslutet. Näst minst antal förluster, näst flest gjorda mål och tredje minst insläppta samt ett nytt rekord vad gäller antalet ligasegrar under en säsong (30) talar sitt tydliga språk och inte desto mindre då man också tar in det faktum att ingen av lagets offensiva spelare hade någon ‘outstanding’ säsong likt den Eden Hazard hade för två år sedan när de vann titeln. Det var snarare än ‘nyfunnen’ vinnarmentalitet som utgick från försvarsspelet som blev segerreceptet precis som Conte också gjorde med Juventus, men som inledningsvis såg avlägset ut med tanke på Chelseas föregående säsong. Nu står man dock som mästare att försvara sin titel och gör så med en till en början skadad Hazard och en Diego Costa som knappast kommer spela mer i Chelsea-tröjan. Men, brassen Willian står redo att ta Hazards plats och det är ingen dålig ersättare. Han var lagets bäste 2015-2016 men spelade endast en liten roll ifjol, men har visat fin form på försäsongen. Likaså har Michy Basthuayi, som mest agerade inhoppare ifjol, varit vass och lär få betydligt mer speltid den här säsongen även om Alvaro Morata plockats in från Real Madrid med dyra pengar. Med en jämnare och intelligentare anfallare tillsammans med tvåvägsmittfältaren Tiemoue Bakayoko från Monaco (som ersätter Matic), och eventuellt ytterligare ytterbacksförstärkningar, står Chelsea väl rustade inför säsongen och går in som klara favoriter. Förvärvet av Antonio Rüdiger från Roma är också det bra business från Contes sida då det säkerställer en kompatibel och riktigt vass trebackslinje är och förblir det taktiska förstavalet under säsongen. Tappet av klubbikonen och lagkaptenen John Terry bör inte påverka särdeles mycket men transfersagan Diego Costa (som inte var med på försäsongstouren) kan mycket väl göra sitt för truppsämjan, varpå den situationen måste lösas så fort som möjligt. Hur som helst, Chelsea kommer över säsongen som kommer ha tillräckligt med bredd och kvalitet, trots spel i Champions League, att utmana om titeln igen.

Största styrkor: taktisk medvetenhet, försvarsspel både med och utan boll, kreativa och bollskickliga mittfältare, vinnarkultur, fasta situationer, bra facit mot toppkonkurrenterna
Största svagheter: för få ytterbacks-alternativ, favoritskap som titelhållare, spel i Champions League i år

Manchester United
Mot slutet av säsongen stod det helt klart var Uniteds ambitioner låg och vägen mot Europa League-finalen innebar således att ligaspelet blev lidande. Blott en seger på de sista sex ligaomgångarna gjorde kampen om fjärdeplatsen odramatisk för Uniteds del, men deras stora investeringar de senaste åren har ändå gett resultat i form av ett starkt lag, nyvunnen titel och återkomsten till Champions League. Nu återstår det att se om Romelu Lukaku med sin dyra prislapp kan vara lika avgörande för The Red Devils som Zlatan Ibrahimovic var, samtidigt som vi inte ska utesluta en comeback för svensken framåt januari när hans skadade knä är återställt. 25 matcher i rad utan förlust under föregående säsong och en del toppar bådar gott för detta United som mer och mer blivit Mourinhos United. Antalet oavgjorda matcher (inget lag hade fler än deras 15) och en ojämn nivå är dock två stora punkter som den gode Mourinho måste få ordning på om United ska kunna utmana om titeln, då det allt för många gånger såg alldeles för svagt ut både mot och jämfört med toppkonkurrenterna. Precis som Man City är de stora problemen dynamiken i laget och anfallsspelet liksom omställningen till försvar, där defensiven inte hållt samma höga nivås om exempelvis Spurs och Chelsea. Även om Viktor Nilsson-Lindelöf är ett bra köp tvivlar jag på att han kommer kunna ha så pass stor inverkan på Uniteds defensiv, som varit sargat av skador under fjolåret, varpå förvärvet av den defensive balansspelaren Nemanja Matic från Chelsea är desto viktigare (och en Mourinho-favorit). En av ligans bästa målvakter bör man kunna behålla där David De Gea behöver en samspelt och pålitlig backlinje framför sig vilket öppnar för fler nyförvärv då varken Chris Smalling, Luke Shaw eller Daley Blind står högst i kurs hos Mourinho. Framåt ser det desto vassare ut och räkna med att Paul Pogba kommer ta ytterligare kliv den här säsongen, säkerligen längre fram i planen än stora delar av fjolåret, och med en bra bredd bör de kunna hantera en lång krävande säsong bättre än i fjol – ‘learning from their mistakes’ så att säga. Kan de hitta tillbaka till vinnarmentaliteten har de alla chanser i världen att utmana om titeln på allvar precis på det sätt man förväntar sig att en klubb som United ska göra, och på ett mer offensivt attraktivt sett än de senaste säsongerna. Slutligen, glöm inte bort att United var ligans tredje bästa hemmalag i fjol vilket kan vara nog så viktigt att kunna plocka fram i tyngre perioder.

Största styrkor: truppbredd, kommer från en “mellansäsong”/underdog, individuellt bollskickligt mittfält, bra offensiv bredd, kontringsspelet
Största svagheter: skadebenägna spelare, rotationspolicyn, killer instinct

Topp 7 – kampen om fjärdeplatsen

Vad vi tror: Manchester City, Arsenal, Liverpool, Everton

Manchester City
Pep Guardiolas styre inleddes i en makalös takt. Sedan kom försvarsspelet ikapp och offensiven svalnade. En relativt stark andra halva av säsongen räddade dock en tredjeplats men avsaknaden av bredd i truppen och förmågan att ställa om till Guardiolas spelidéer, och en hel del individuella misstag, ledde till 0 titlar och pokaler 2016-2017. Det är således tydligt att det genomgår och kommer genomgå en generationsväxling men även en truppförändring då City kvalitetsmässigt är långt ifrån sina toppkonkurrenter, för att inte nämna dem på kontinenten, men med enorma resurser till sitt förfogande bör de kunna förstärka där det behövs – med rätt man på rätt plats. Målvaktsbytet av Joe Hart till förmån för Claudio Bravo slog inte särskilt väl ut i fjol och inte heller köpet av John Stones (som dock bör ha det lättare den här säsongen). Ilkay Gündogan (som haft enorm otur med skador), Gabriel Jesús och Leroy Sané däremot är en annan historia och då City nu förstärkt både på målvaktssidan (Ederson från Benfica) och även plockat in Kyle Walker från Tottenham, Danilo från Real Madrid liksom Benjamin Mendy från Monaco vilka blir en klar förbättring. Även centralt behöver försvaret förstärkas ytterligare då Citys, och Peps, största utmaningar i denna generationsväxling ligger defensivt både vad gäller rätt spelare på rätt plats och med rätt taktiska förutsättningar. City är ett anfallande lag men behöver bli betydligt bättre i försvar utan boll och omställningen från anfall till försvar om det ska gå att utmana om titlar, liksom det ibland statiska ‘handbollsanfallet’ som lite varit Peps signum. Med Walker och en av samma typ på andra kanten i Mendy, som drog blickarna till sig rejält under fjolåret, kommer dock det underlättas då City kommer kunna spela mer likt det sätt Pep vill spela på och som han gjort så väl med Barcelona och Bayern München. Där har ytterbackarna varit bland de viktigaste spelarna både vad gäller spelbredd men också inlägg och inspel från kanterna, vilket skulle tillåta yttrarna att istället gå in centralt både med och utan boll. Frågan är om de har den defensiva kvalitet som krävs för att hänga på i toppen? De lär i alla fall var där och nosa runt titelstriden men en hård satsning på Champions League kan återigen få konsekvenser för ligaspelet.

Största styrkor: hög högstanivå, individuellt bollskickligt mittfält, bra offensiv bredd, kontringsspelet, anfallare goda för 20+ mål
Största svagheter: låg taktisk förmåga defensivt, svag bollbehandling defensivt, ojämn prestationsnivå, spelaromsättning defensivt, för få tvåvägsspelare på centralt mittfält

Arsenal
Två år till med Arséne Wenger var knappast vad de flesta Arsenal-supportrar hade velat ha ut av föregående säsong, som trots en tredje FA-cupseger på fyra år slutade med en missad Champions League- plats för första gången under Wenger-eran. Kontraktsförhandlingarna med diverse nyckelspelare är ännu inte lösta även om det ser ut som att både Mezut Özil, Aaron Ramsey och Alex Oxlade-Chamberlain kommer skriva på inom kort, och kanske även Jack Wilshere även om han troligen blir såld. Det största frågetecknet är såklart Alexis Sanchez som var The Gunners klart bäste spelare ifjol med 31 mål och 13 assists (24 ligamål) på 58 matcher, vars kontrakt går ut efter säsongen. Värvningen av Alexandre Lacazette trots uteblivet Champions League, plus ett jättekontrakt, kan möjligen övertala chilenaren att stanna en säsong till för att sedan gå för en högre transfersumma nästa sommar om inte Arsenal tar sig till Champions League eller utmanar om ligatiteln, men mycket tyder på att klubben kommer tvingas sälja honom för att inte riskera att han går gratis efter säsongen. Med honom i laget är Arsenal en genuin titelutmanare den här säsongen i mina ögon trots ‘debaclet’ ifjol (som visserligen var väntat från vår sida) då även Arsenal experimenterat med trebackslinjen lyckosamt och den här säsongen knappast går in som favoriter till topp-4. Spel i Europa League bör även det lätta på pressen något och få klubben att satsa mer energi på ligan vilket kan gynna dem, och Arsenal har trots allt ett slagkraftig lag som trots allt fick med sig bra resultat från flera av förra säsongens toppmöten. De befinner sig i en bra ekonomisk position vilket inte utesluter fler nyförvärv på flera positioner för att bredda truppen som hade en sån fin höst ifjol (som vanligt) och även avslutade starkt med åtta segrar på tio matcher, vilket innebar att de endast var tre poäng från tredjeplatsen så jämnt som det var i toppen, och FA-cuptiteln. Med en än jämnare toppstrid i år kan Arsenal mycket väl glida in som en liten outsider även om de såklart också riskerar att göra en “Man United” och ta hem Europa League till förmån för ligaspelet, men ändå ta sig till Champions League. Får Wenger behålla sina stjärnspelare och krydda med en eller ett par ytterligare för att förhindra formsvackor under vintern och bättre täcka upp för skador och dylikt kan detta bli ett mycket bra år för Arsenal, men då det fortfarande dröjer sig kvar en ‘förlorarstämpel’ kring klubben vid viktiga stora matcher mot toppkonkurrenterna gör det dem dock till en rejäl joker när det kommer till titelracet.

Största styrkor: passningsskickliga, stort tålamod, hög högstanivå, bra mot lagen från undre halvan, underdog
Största svagheter: vinnarmentaliteten trots 3 FA-cuptitlar, kvalitativ bredd, brist på en offensiv plan-b, förutsägbara, för beroende av Alexis Sanchez

Liverpool
Lika många framsteg som Liverpool har gjort under Jürgen Klopp, ungefär lika still står det på andra punkter vad gäller försvarsspelet och framförallt nivån man håller mot lagen från den undre halvan. Som det ser ut är Liverpools spel och spelartyper som bäst anpassat för att ta sig an toppkonkurrenterna och det är heller ingen slump att The Reds har varit ett av de bästa lagen mot övriga de två senaste säsongerna. Men, ligan består av 20 lag och alltför många dyrbara poängtapp har kommit när energin och “viljan” inte räckt till, vilket i mångt och mycket såklart är ett mentalt problem – som borde vara prio ett för klubben. Det är måhända längesedan det fanns en tydlig vinnarkultur i Liverpool men sakta men säkert blir Liverpool ett mer slagkraftigt lag, och deras högstanivå lovar gott. Rätt spelare in och ett stort jobb mentalt och attitydmässigt kan göra Liverpool till en uppstickare men efter förra säsongen är slutsatsen desamma som de senaste åren; Liverpool är sin egen störste fiende. Visst, det kan självklart hävdas att truppbredden gör det mer eller mindre omöjligt att utmana toppkonkurrenterna men även om en eller ett par nyckelspelare saknas borde ändå resultat som dem mot Burnley (0-2), Bournemouth (3-4), West Ham (2-2), Sunderland (2-2), Hull (1-2), Swansea (2-3) och Crystal Palace hade en ligatitel inte varit jättelångt borta. En fjärdeplats och en återkomst till Champions League måste dock anses som en rejäl framgång för Liverpool som hittills breddat med Mohamed Salah, en spelare som växt till sig ordentligt efter två säsonger i Serie A, samt högt ansedda Dominic Solanke som varit en stark karaktär för Chelseas framgångsrika U-lag liksom Englands U20-lag tidigare i somras. Med pengar att spendera och tämligen god dragningskraft kan vi räkna med fler affärer för Liverpools del vilket är högst nödvändigt då de, trots talangfulla spelare från U-laget, är lite för beroende av nyckelspelare som Sadio Mané och Philippe Coutinho. Att de missade Joe Hart som för mig vore en självklar värvning med tanke på nuvarande målvaktssituation är märkligt liksom det faktum att West Ham lyckades norpa åt sig Javier Hernandez skrämmande billigt. Men kanske har de andra, mer passande spelare på väg in? Vi skrev tidigare om fyra positioner som de behöver förstärka, därav vänsterbacksplatsen där Hulls Andrew Robertson nyss presenterats, och kom således upp med en lista på fyra spelare som Liverpool bör värva detta transferfönster för att kunna utmana om en topp-fyra placering, och eventuellt en titel om allt går deras väg.

Största styrkor: press-spelet, hög lägstanivå, bra facit mot toppkonkurrenterna
Största svagheter: spel i Champions League i år, truppbredd, anfallare god för 20+ ligamål, skadebenägna

 

Everton
Ingen har varit lika aktiv på transfermarknaden som Ronald Koeman och Everton. I och för sig inte så konstigt då de räknade tidigt med att bli av med deras bäste målskytt de senaste säsongerna, Romelu Lukaku, för stora pengar till en av toppkonkurrenterna. Vad som är intressant är hur väl de spenderat pengarna då de lyckats förstärka på flera positioner, vilka tillsammans med fjolårets transfers av Idrissa Gana Gueye, Morgan Schneiderlin och Ashley Williams bl a, gör Everton till en intressant liten joker i sammanhanget. Sandro Ramirez, som firade guld med Spaniens U21 i EM nyligen, plockades in för en liten summa då hans klausul hos Málaga aktiverades. Spanjoren stod för 14 mål i La Liga i fjol och har ett fint målsinne och rörlighet vilket kommer passa väl in i The Toffees. Även unge engelska målvaktslöftet Jordan Pickford handplockades tidigt från Sunderland liksom Ajax spelfördelare Davy Klaasen, Burnleys mittback Michael Keane som fick sitt stora genombrott i fjol samt såklart också Wayne Rooney som är tillbaka i hemstaden. Just Rooney ska bli intressant att följa då han kommer ha en helt annan status och press på sig här än i Man United, men med ledaregenskaper och vinnarmentalitet som kan komma väl till nytta i Everton. Allt som allt har Everton breddat truppen med kvalitet på rätt positioner och blir således, när man spelat ihop sig, en kraft att räkna med i toppen som mycket väl kan överraska. Fjolåret, som slutade med en sjundeplats och spel i Europa League, var relativt odramatisk och lite väl mycket ‘för bra gentemot lagen under dem, för dåliga jämfört med topplagen ovanför’ för att det ska anses som en framgång i mina ögon. Inte minst då de var bedrövliga på bortaplan, varpå det ligger helt rätt i tiden att klubben satsar rejält nu. Det riskerar dock att dröja till säsongen därpå innan det ger frukt då det, både offensivt och defensivt, krävs stora förändringar och förbättringar för att de ska kunna vara med och utmana. Med det sagt tror jag det är en ‘blessing in disguise’ att ha sålt av Lukaku vars mål inte gjorde mycket skillnad från Evertons tabellposition och offensiven blev både förutsägbar och statisk många gånger. Räkna med mer flexibilitet den här säsongen och fler spelare som kommer vara avgörande och delaktiga, som Everton varit förr med sina giftiga kantspelare, samtidigt som jag räknar med att Koeman kommer kräva mer utav sina spelare och även sig själv om Everton ska kunna ta nästa kliv. Spelarna de nu värvat in tillsammans med de som redan finns är tillhör kanske inte ligans skickligaste men är en bra mix av ungt och erfaret, engelskt och utländskt, som kommer kunna skapas till att bli ett kraftfullt kollektiv – precis som i förra säsongens absoluta höjdpunkt då de blåste förbi Man City med 4-0 hemma på Goodison Park där de tog 43 poäng jämfört med blott 18 på resande fot. Frågan är om det finns plats för Ross Barkley? Den unge engelsmannen har ännu inte fått ut särskilt mycket av sin potential och sägs vara på väg bort, och med tanke på hur ojämn han var i fjol och Koemans intryck av honom är det högst troligt att han lämnar för en bra slant.

Största styrkor: truppbredden, jokerstämpeln, starka hemma, har spelare som har mycket att bevisa
Största svagheter: saknar anfallare god för 20+ mål, spelaromsättningen, ojämna, oklar taktiskt inriktning

Håller du med oss i vårt resonemang? Eller har du andra tankar och funderingar kring toppen av Premier League 2017-2018 som ser ut att bli den jämnaste på länge? Släng i så fall i väg en kommentar här eller på någon av våra sociala medier! Vill du läsa om lagen strax under toppen kan du klicka dig vidare här till genomgången av ligans mittenlag som är del 2 i denna artikelserie.

//Olle @ Fotbollsportalen

Dela
Passionerad fotbollsnörd som skriver, tycker, diskuterar, drömmer, följer, tittar och andas fotboll. Premier League, Stryktipset, EM och VM, Champions League och Serie A mestadels men även La Liga, Bundesliga, Ligue 1 och Europa League följs regelbundet. Föll för fotbollens charm och passion snarare än ett specifikt lag och bygger livet och vardagen efter lördagstraditionen!

Lämna en kommentar: